När KENT och Maria möts i klassrummet

Postat den 13 oktober, 2016 av Victoria Carlzon

 

Föregående läsår arbetade jag i förskoleklass samt SvA undervisning i åk 1-3. Nytt för detta läsår är att jag under sommaren blev erbjuden tjänst som speciallärare på vår skola. Självklart skulle det vara önskvärt om jag hade en speciallärarexamen i ryggsäcken, men med anledning av att jag förutom min lärarutbildning även är utbildad montessorilärare känner jag mig relativt specialpedagogiskt bekväm. En av Maria Montessoris grundtankar är att låta eleverna arbeta och utvecklas efter sina egna förutsättningar i en förberedd miljö som främjar arbetsglädje. Otaliga gånger har jag mött elever som utvecklat en förståelse då kunskapen fått gå genom helhet till delar från handen till hjärnan. Det är som en dröm att jobba på en skola med mycket montessorimaterial tillgängligt, vilket även förenklar möjligheten till ett klassrum förberett för varje elev.

Första gången jag träffade på KENT (Växjö kommuns satsning för att främja entreprenörskap) var vid vårterminsstarten 2014. Hösten 2014 fick jag förmånen att tillsammans med rektorer, arbetslagsledare och förstelärare ta del av en kommunövergripande utbildning där fokus låg på hur vi genom kreativitet, engagemang, nyfikenhet och trygghet utvecklar förmågor som främjar entreprenörskap. I den fem års plan som Lammhults skola jobbat fram befinner vi oss i första delmålet av tre. I vår strävan upp mot huvudmålet jobbar vi nu med delmålet ” Eleverna är kreativa, engagerade, nyfikna och förändringsvilliga.” Jag funderar såklart hur jag ska kunna implementera KENT arbetet i min roll som speciallärare, jag kommer ju inte längre kunna ha gruppen som största redskap. Med tanke på allt kreativt material som finns i speciallärarrummet, samt att jag ändå kommit in på Maria Montessori, kunde jag inte låta blir att göra en jämförelse mellan KENT arbetet och Montessoris grundtankar. Vill dock förtydliga att jag anser att det är förhållningssättet och kunskapssynen som är det viktiga. Trots mina kunskaper och erfarenheter inom Montessoripedagogik håller jag dörren öppen till övrig forskning, beprövad erfarenhet samt det kollegiala lärandet. Ska vi leda våra elever mot entreprenöriella kompetenser är det viktigt att även vi lärare är nyfikna och öppna för lärande.

KENT Maria Montessori
Kreativitet Lära genom handling och låta vägen till kunskap gå genom handen.
Engagemang Ett förberett klassrum anpassat för varje individ, eleven är resursen vilket föder engagemang.
Nyfikenhet Alla barn är av naturen nyfikna och sugna på att lära sig nya saker.
Trygghet Skapa förutsättningar för att eleven ska kunna fullborda sin strävan efter självständighet och möjlighet att ta ansvar över sitt eget lärande. Självrättande mtrl gör att elevens  lär av sina misstag.
FRAMGÅNGSRIKA NYCKELSTRATEGIER I UNDERVISNINGEN:
Utgå från elevernas intressen Utgå från elevens spontana lust och intresse så blir eleven mer kunskapstörstande.
Ovisshet/utmaning. Att inte allt är förutbestämt. Elevens sensitiva perioder avgör vilken kunskap eleven är mottaglig för.
Teamarbete Individualisering ihop med andra.
Värdeskapande Skiljer sig mycket mellan olika skolor.

 

Elever som behöver stöd i matematik eller i sin läs och skrivutveckling har idag tillgång till en hel del kompensatoriska verktyg. Efterhand som KENT blir mer synlig ute i alla klassrum har jag en förhoppning att elevernas engagemang och motivation till träning ökar i takt med att självförtroendet byggs.

specialpedagogikens-3-ben

”Elever behöver en bas av självförtroende, kompensation för sina svårigheter och träning i läsning och stavning. Skolan ska arbeta för att tillgodose samtliga aspekter”

 En liten men helt fantastisk del av min tjänst är att undervisa åk 2 i NO. Nu i höst har vi arbetat med kropp och hälsa. Ur vårt delmål har jag fokuserat lite extra på förändringsvillighet, samtidigt som vi på hela F-3 har jobbat med att låta eleverna planera ett arbetsområde. Vi är nu i slutet av detta arbetsområde och jag ser fram emot att i nästa blogginlägg kunna dela med mig av hur vi arbetat med delaktighet och förändringsvillighet i klassrummet. Enligt elevernas önskemål har vi vid ett par tillfällen jobbat tillsammans med en hel förskoleavdelning med fyraåringar. Otroligt fascinerande!

Victoria Carlzon, Förstelärare F-3

 

Publicerat i Victoria Carlzon, Förstelärare F-3 | Lämna en kommentar

Kartläggning i fokus!

Postat den 3 oktober, 2016 av varldenilammhult

Tänk dig att sitta ner med en lärare, tolk och en massa material framför dig rätt så snart efter att du landat i ett nytt land med annat språk, kultur, miljö, mat och skola. Osäker situation kan tyckas.. Tänk dig sedan när du i denna situation ges möjligheten att få tala, uttrycka och resonera om vad du har med dig för erfarenheter hit på ditt modersmål – vilken lycka!

Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.
Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Resultatet av kartläggningen ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.
Med nyanländ elev menas en elev som har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och som har börjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Även för andra elever som har varit bosatta utomlands kan det bli aktuellt att göra en kartläggning.

Materialet består av tre steg:
Steg 1: Elevens språk och erfarenheter.
Steg 2: Elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar om elevens användning av skriftspråk i olika sammanhang och för olika syften. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande när det gäller att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar.
Steg 3: Elevens kunskaper i 15 av grundskolans ämnen.

Att vi i Sverige kartlägger samtliga nyanländas kunskaper och färdigheter är något jag är stolt över! Att jag dessutom själv är med och kartlägger gör mig så innerligt glad och är en av anledningarna till att jag gillar mitt arbete så mycket. Man skulle önska att alla skolor i världens länder tog sig tiden att sitta ner och samtala med den nya eleven om vad han eller hon KAN för att sedan kunna bygga vidare på styrkor och utveckla förmågor och färdigheter som saknas. Visst är det en resursfråga men det är endast genom att verkligen känna våra elever som vi kan ge dem bästa möjliga skolgång!

Vi har börjat skolåret här i Lammhult med att implementera våra strategier i nationella klasser för att nå våra mål i inkludering. För att kunna nå inkludering är det av yttersta vikt att klasslärarna känner till sin nya elevs bakgrund, förkunskaper, utvecklingsområden samt sociala utvecklingsområden – precis det vi får fram genom kartläggningen! Här har lärarna i förberedelseklassen en viktig roll gällande kommunikationen samt överlämningen! Vidare är det viktigt med uppföljning, språkstöd/studiehandledning och gedigen SVA-utbildning samtidigt som vi genom språk och kunskapsutvecklande arbetssätt stärker elevernas ämnesspråk så att de snabbt kan bli en del av sin nationella klass!
Genom samarbete går allt och jag tvekar inte en sekund på att samtliga elever kommer känna sig inkluderade i juni 2017 när vi skall utvärdera skolåret!

I mitt nästa blogginlägg kommer jag presentera en överblick över FBK-verksamheten samt en grafisk överblick över den nyanlända elevens skolgång samt beskriva hur vi jobbar med translanguaging – missa inte det! Tills dess – ha det gott och maila mig gärna vid undringar/funderingar!

Publicerat i Georgina Charisis, Förstelärare F-9 | Lämna en kommentar

Samverkan för bästa skola

Postat den 28 september, 2016 av Therese

Sedan terminsstarten 2016/2017 har Lammhults skola ingått i Skolverkets projekt ”Samverkan för bästa skola”. Förstelärarna på skolan har en viktig roll i att planera och följa upp det förändringsarbete som ska till under projektets följande tre läsår. ”Samverkan för bästa skola” är riktat till enskilda skolor och ger oss möjlighet att vara i direktkontakt med representanter från Skolverket. Projektet går ut på att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor och insatserna riktas till skolor som anses ha svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. Cirka 30 skolor från olika kommuner i landet är med och i Växjö kommun riktas stödet till Braås skola, Söraby skola och Lammhults skola.

Vilka insatser som ska genomföras kommer att beslutas för varje skola och alla skolor ligger olika till i processen. På vår skola har vi bildat en arbetsgrupp med förstelärare, arbetslagsledare och skolledning där vi har träffats några gånger hittills med uppdrag att få klart en nulägesanalys i höst. Denna ska sedan ligga till grund för en åtgärdsplan som vi ska arbeta med under hela projekttiden. Inom projektet finns möjlighet att få ekonomiskt stöd för de insatser som bestäms inom åtgärdsplanen t.ex. olika kompetensutveckling för personalen.

Vi är i ett spännande initialskede där vi hoppas att vi ska landa i insatser som stämmer väl med de pågående utvecklingsområdena som vi har igång i vår verksamhet, nämligen språkutveckling, inkludering av nyanlända och entreprenöriellt lärande. Vi tror och hoppas att utveckling av dessa områden har en stor inverkan på elevernas resultat och nu ska det bli spännande att få hjälp av Skolverket att följa upp och utvärdera vårt arbete.

Förstelärarna

Cecilia Hedstig       Georgina Charisis        Therese Stern        Victoria Carlzon

Publicerat i Cecilia Hedstig, Georgina Charisis, Förstelärare F-9, Therese Stern, Victoria Carlzon, Förstelärare F-3 | Lämna en kommentar

Kreativt meningsfullt lärande

Postat den 10 augusti, 2016 av ceciliahedstig

I mitt sista inlägg kring vårterminens arbete hade jag tänkt att bjuda på ett exempel på ett mindre ämnessamverkanprojekt från 7-9 där vi har arbetat utifrån våra KENT-strategier med fokus på teamarbete, utmaningar och att få utgå från personliga intressen. Jag har valt ett kreativt projekt, där utmaningen ligger i att våga lita på sina egna tankar. Arbetet innebar samverkan mellan engelska och bild i åk 9.

Eleverna utmanades i att skapa något nytt och kommunicera detta på ett främmande språk. Vi utgick ifrån offentlig konst och tittade på vårt närsamhälle, orten Lammhult. Uppgiften gick ut på att skapa en ny offentlig konstnärlig utsmyckning med ett personligt budskap då det från samhällsföreningen på orten efterfrågats centrumförnyelse. Därmed fick vi på ett naturligt sätt in värdeskapande arbete och samhällsföreningen blev mottagare av våra förslag. Det slumpade sig även så att Lammhult vid sommarens början har en speciell dag med en massa happenings och detta blev också ett tillfälle att få visa upp elevernas förslag och låta ortsbor få rösta på det förslag som de tyckte bäst om. Vår dröm var naturligtvis att något av elevernas förslag så småningom skulle kunna genomföras i verkligheten.

Då det i Lammhult pratas många olika modersmål bestämde vi oss för att det bästa var att presentera förslagen på ett världsspråk och då passade engelska bäst – och vilken tur att vi läser det som ämne i skolan.

Hela arbetsprocessen genomfördes i smågrupper där eleverna diskuterade uppgiften och olika förslag växte fram. Vi arbetade även mycket med att involvera hela klassen i alla gruppers förslag för feedback och respons och för att träna den kommunikativa förmågan. När idéerna hade blivit färdiga förslag i form av skisser och modeller påbörjades arbeten med digitala presentationsaffischer på engelskalektionerna och slutligen användes både bild- och engelskalektioner till att göra greenscreenfilmer som kampanjfilmer för de olika förslagen. På så sätt involverades både skriftliga språkkunskaper och den kommunikativa förmågan.

I detta arbete mötte vi nyfikna elever som verkligen var engagerade och fick visa sin kreativitet. Alla elever tog uppgiften på största allvar när det fanns så starka kopplingar till det verkliga samhället utanför skolan. Eleverna kom med helt olika men lika fantastiska förslag som vi blev stolta över. Att få leka framför greenscreen-duken gav positiv energi och många skratt. Det blev också ett tillfälle för eleverna att visa att de kunde tala bra engelska. En del lade också ner mycket tid vid redigeringen för att få till snygga filmer.

Att genomföra ett projekt som på förhand har ett helt ovisst resultat är så roligt! Att låta eleverna forma idéer utifrån sina egna tankar och låta de få känna att ingenting är omöjligt gör att det växer fram så mycket skaparkraft och energi i gruppen. Det berikar mig verkligen som lärare att få följa processerna och försöka hjälpa till att hitta lösningar när de kör fast. Det gör att även jag känner hur KENT-förmågorna växer hos mig som vuxen lärare.

Mina avslutningsord blir därför att det är en häftig känsla att när man skapar möjligheter för KENT att växa hos eleverna så utvecklar det samma förmågor hos dig som lärare samtidigt. Är inte det effektivt lärande?

lammhult

Elevförslag på konstverk för Lammhult – handlar om utanförskap och att hjälpa varandra.

 

 

Publicerat i Georgina Charisis, Förstelärare F-9 | Lämna en kommentar

Vår nya vänliga skola – Hur gick det?

Postat den 14 juni, 2016 av Therese

Som jag berättade om i mitt förra inlägg planerade jag att under de sista veckorna av terminen arbeta med projektet ”Vår  nya vänliga skola” tillsammans med åk 6. Dessa veckor nu gått och arbetet är genomfört, redovisat och avslutat. I vårt KENT-arbete letar vi synliga bevis hos eleverna på lektionerna som visar att våra utvalda strategier leder mot vårt mål. Syftet med detta arbete var att kolla om strategin värdeskapande arbete (arbete som ska vara till gagn för någon annan) leder eleverna till att bli mer engagerade och nyfikna.

Under lektionerna har jag sett följande synliga bevis hos eleverna:
– De kom igång snabbt med arbetet på alla lektioner där vi arbetade med projektet.
– De var nyfikna på varandras arbeten och delade gärna med sig av sina tankar med andra grupper.
– En del elever presterade på högre nivåer än de vanligtvis har gjort under mina no-lektioner.
– Eleverna kom med egna idéer kring hur arbetet i projektet kunde förbättras.

Att arbeta med en utvald strategi vid ett tillfälle med ett gäng elever och sedan dra slutsatser kring huruvida denna strategi leder eleverna mot målet räcker inte. Man måste prova vid många tillfällen och med olika elever. Där kommer mitt arbetslag in. Styrkan i detta utvecklingsarbete är att vi alla under sexveckorperioder arbetar med samma strategi flera gånger i många olika klasser. När vi sedan utvärderar, genom att checka av vilka synliga bevis på att strategin leder mot målet vi har sett hos eleverna, får vi en ganska tydlig bild av vilken effekt strategin har. Tillsammans kan vi få fram ett pålitligt resultat som vi sedan kan arbeta vidare efter.

Vår första tanke med projektet ”Vår nya vänliga skola” var att det skulle redovisas för ett antal personer inom organisationen som har inflytande i kommande skolbygge. Av olika anledningar lyckades vi inte med detta utan istället valde jag och eleverna då att presentera elevernas skolmodeller i en film. Tyvärr fick inte alla bra idéer plats eftersom vi behövde begränsa längden på filmen men här kommer i alla fall ett  litet smakprov på Lammhults skola sexors kreativitet och nytänkande.

https://youtu.be/_I_dJKKvjZU

 

Publicerat i Therese Stern | Lämna en kommentar

Alla elevers rätt till en meningsfull skolgång

Postat den 31 maj, 2016 av varldenilammhult

I korridoren hörs det titt som tätt sommarlåtar och själva håller vi på och övar på fyra sånger inför avslutningen i kyrkan nästa vecka; Sveriges nationalsång, Idas sommarvisa, Den blomstertid nu kommer samt klassens egna val Ta mig tillbaka av Darin. Det luktar sommar och oj så härligt det är! Sommartid innebär dock avslutningstid och för två veckor sedan summerade jag och min förstelärarkollega Anna Vinqvist vårt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt tillsammans. Syftet har varit att skapa tid för det kollegiala lärandet samt att stödja lärarna i arbetet med att vidareutveckla undervisningen så att elevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas ännu mer. Utvärderingen visar ett positivt förhållningssätt till arbetssättet samt att träffarna har varit givande. Detta gör oss såklart glada men vi blickar som vanligt framåt mot nya mål!

Inom mitt enskilda uppdrag reflekterar jag över ett läsår som pedagog i förberedelseklass 1-6 samt mitt försteläraruppdrag som lyder mottagande och inkludering av nyanlända utifrån ett F-9 perspektiv. Under året har jag haft ett nära samarbete med språkstödjarna på skolan samt kontinuerlig dialog med mina kollegor i nationell klass kring våra nyanlända elever.  Mer tid för möte och reflektion är alltid önskvärt i skolans värld, men jag anser verkligen att vi är på rätt väg mot en förankrad samsyn kring inkludering. Inkludering är dock inte lätt. Det får följande citat exemplifiera:

”Vissa saker låter sig självklart uttryckas men är svårare att uppnå i verkligheten. Det är lättare att uttrycka goda målsättningar i skollagar och läroplaner än att iscensätta dem i skolvardagen. Det är väldigt svårt att generalisera när det gäller skolan eftersom den ser ut på olika sätt på olika platser och varje elev gör sin unika erfarenhet. Men det är kanske inte alltför kontroversiellt att konstatera att alla elever inte får förverkliga rätten till en meningsfull skolgång. Det är inte heller kontroversiellt att konstatera att alla elever har en sådan rätt. Dagens diskussion om skolan handlar mycket om måluppfyllelse, framförallt om betydelsen av att alla elever når kunskapsmålen. Utan att på något sätt förneka betydelsen av detta mål är det ändå tydligt hur ett väsentligt bredare uppdrag formuleras för skolan i styrdokumenten. Inkludering är just ett uttryck för ett sådant bredare uppdrag där bland annat mål som berör kunskapstillägnande, social utveckling och demokratifostran lyfts fram” (FoU-rapporten Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen).

För att återkoppla till mitt första blogginlägg krävs det alltså vilja från alla håll för att inkludera samtliga elever i skolan och det kämpar vi för varje dag här i Lammhult. Grunden för inkludering läggs hos varje individ, såväl pedagog som elev. Med både KENT och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bakhuvudet arbetar vi därför utmanande, utvecklande samt inspirerande i klassrummet samtidigt som vi får hela klassen delaktig och medveten.

Det största slaget för inkludering vill jag dock slå för de kartläggningar vi har genomfört av elevers litteracitet och numeracitet på skolan. Sexton elever har blivit kartlagda utifrån Skolverkets ypperliga material vilka ger en viktig bild av de kunskaper och färdigheter våra nyanlända elever besitter. Vårt uppdrag i förlängningen blir att stärka det de redan kan samt att implementera det de behöver hjälp med.

Att få kartlägga ovannämnda elever har varit ett privilegium på många sätt. Dels på grund av det enskilda mötet, dels på grund av mina fantastiska språkstödjarkollegor jag samarbetar med, men även på grund av den överlämning jag som förberedelseklasspedagog kan göra till mina NK-kollegor. Under kartläggningstiden är det fullt fokus på vad man kan, vilket jag också gillar. Att dessutom se eleven briljera på sitt modersmål är för mig ovärderligt och en av många anledningar till varför jag älskar mitt jobb!

Med de orden önskar jag er alla en härlig sommar! Vid tankar, funderingar eller påpekanden får ni mer än gärna maila mig! På återseende i augusti!

Georgina Charisis, Förstelärare F-9

Publicerat i Georgina Charisis, Förstelärare F-9 | Lämna en kommentar

Hur många pinnar finns det i skogen?  

Postat den 24 maj, 2016 av Victoria Carlzon

När jag en eftermiddag hör en grupp elever ivrigt resonera:

”Men först måste vi veta hur stor skogen är” får jag känslan av att något stort är på gång. Jag fortsätter att hålla mig nära för att ta del av deras resonemang. Samtalet fortsätter inte eftersom de genast börjar göra gränser för att markera något. Jag frågar dessa 6-7 åringar vad de bygger för något och med självklar ton svarar ett par av dem: ”Vi mäter hur stor skogen är, annars kan vi inte veta hur många pinnar det finns i skogen”

Under detta läsår har hela F-3 genom bra handledning och kollegialt lärande genomgått matematiklyftet samt ett projekt genom Linnéuniversitetet där Hanna Palmér (lektor, matematikdidaktik) inspirerat till att låta matematikundervisningen ha sin utgångspunkt i problemlösning.

Förskoleklassen som jag undervisar i har jobbat en del med att skapa egna matteproblem. Många elever har tyckt att det varit svårt eftersom det ofta mynnat ut i en saga ” Det var 2 barn som köpte 3 glassar var. Det var soligt och varmt ute” eller en frågeställning typ: ”Min lillasyster river och slår mig hela tiden, hur ska jag få henne att sluta?”  En dag får jag en orange lapp med ett typiskt matteproblem skapat av en elev i förskoleklassen. Frågeställningen löd:

Hur ser ett riktigt sjörövarskepp ut

Hur ser ett riktigt sjörövarskepp egentligen ut?

 När jag står där med lappen i min hand och eleven just gått iväg, vänder han huvudet över axeln och säger: ”Men egentligen vill jag veta hur många kanonkulor det får plats på ett sjörövarskepp, men då måste vi veta hur stort skeppet är………”

Wow! äntligen har jag fått hjälp att komma på ett Fermiproblem! 1938 års Nobelpristagare, Enrico Fermi, menade att man genom rimliga uppskattningar kan räkna ut precis vad som helst. Informationen är begränsad och för att finna en lösning krävs det god kommunikation där arbetsprocessen är viktigare än själva svaret.

  • Skeppets storlek måttas ut på skolgården. Alla var överens om att det gjort ett normalstort skepp och vi behövde inte söka kunskap om det.
  • Med hjälp av tumstock mäts skeppet till 5*7 meter.
  • Klassrumsmöblerna flyttas och hela skeppets yta tejpas upp i klassrummet. Alla har en arbetsuppgift och är beroende av varandra.
  • Forskning kring hur stor en kanonkula är
  • ”Kanonkulan” placeras ut vi hamnar på 17 kanonkulor på bredden och 28 på längden.
  • Strategier för att i F-klass kunna räkna till 476 (17*28 kanonkulor) trots att man stöter på bekymmer redan vid tiotals övergången mellan 29 och 30.

Först när jag sammanfattade arbetsområdet med Fermi problemet ”Hur många kanonkulor får det plats på ett sjörövarskepp” insåg jag att vi fått med oss samtliga fyra nyckelstrategier som vi inom KENT arbetet försöker använda oss av för att öka elevernas kreativitet, engagemang, nyfikenhet och trygghet.

De fyra nyckelstrategierna som vi fick med i arbetet är:

Utmaning/ovisshet (arbetsuppgiftens omfattning och upplägg)

Teamarbete (eleverna är beroende av varandra då de har olika uppgifter)

Personliga intressen (uppgiften har sin utgångspunkt i något som intresserar flera elever i klassen)

Värdeskapande arbete (en förskola med 5 åringar agerar mottagare till enklare matteproblem)

För att återkomma till eftermiddagen i skogen så blev det mitt kvitto på ett lyckat arbetsområde! Såklart att vi ska ta reda på hur många pinnar det finns i skogen!

Victoria Carlzon           Förstelärare åk F-3

 

 

 

Publicerat i Georgina Charisis, Förstelärare F-9 | Lämna en kommentar

Att summera och blicka vidare inför kommande projekt..

Postat den 17 maj, 2016 av annavinqvist

Så var det dags för terminens sista inlägg och självfallet vill jag passa på att summera det uppdrag jag och Georgina Charisis har haft som fokus denna termin, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Ett exempel på hur jag själv arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i klassrummet skrev jag om i mitt föregående inlägg. Har du inte läst det så gör gärna det!:)

Syftet med detta uppdrag har varit att skapa tid för det kollegiala lärandet samt att stödja lärarna i arbetet med att vidareutveckla undervisningen så att elevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas än mer. Vi har till största del följt och arbetat med det material som Skolverket sammanställt. Vi har även tagit del av flera av de filmer med bland annat Anna Kaya som finns på följande youtubesida. Samtliga lärare på skolan har träffats vid fem tillfällen, varannan gång i arbetslag och varannan gång i ämneslag. Alla träffar är nu genomförda och efter en kort utvärdering av träffarna kan man konstatera att många lärare på skolan känner sig ganska trygga med det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. En del känner att de redan arbetar mycket med språk- och kunskapsutveckling, andra känner att de fått nya idéer och en nyfikenhet att testa på nya moment. Då så gott som alla lärarna känner att diskussionerna och tiden för det kollegiala lärandet har varit positivt och att de vill träffas mer så passar det perfekt att vi startar upp Läslyftet på skolan i augusti. Om någon är mer intresserad av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och kanske är sugen på lite kompetensutveckling i hängmattan i sommar kan jag varmt rekommendera följande publikationer:

Få syn på språket – ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen.

Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.

Lyft språket lyft tänkandet – en intressant bok av Pauline Gibbons som fokuserar på just det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. En bok där du som lärare får massor av tips på hur du kan utveckla din undervisning.

Läslyftet är uppbyggt i olika moduler. Lärarna på Lammhults skola kommer under nästa läsår att arbeta med två av dessa, en modul per termin. Vi kommer träffas vid 16 tillfällen per termin och ta del av massor av spännande forskning som sedan kommer kunna appliceras i vår egen undervisning. Vi kommer få tid för precis det som lärare ofta efterfrågar, tid för diskussioner, reflektioner och erfarenhetsutbyte samtidigt som vi får ta del av vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.

Under ht-15 genomförde lärarna som undervisar åk 4-6 Läslyftet som ett pilotprojekt. Vi testade på Läslyftets struktur och modulen Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Då vi ansåg att våra olika ämneskombinationer var en stor fördel i diskussionerna kommer vi att även denna gång att lägga upp de kollegiala diskussionerna arbetslagsvis. Här kommer vi även skapa förutsättningarna för ett mer ämnesintegrerat arbete vilket gynnar eleverna. Vi har tre arbetslag på skolan, F-3, 4-6 och 7-9. Till varje arbetslag kommer det att finnas en handledare som har som uppgift att vara ett stöd för lärargrupperna i det kollegiala lärandet. Handledarna kommer tillsammans med mig att träffas en gång i veckan för att bland annat stötta varandra i handledarrollen. Att vi är en F-9 skola är en fördel här, vi följer våra elever från små barn till stora tonåringar. Här har vi möjlighet att skapa en röd tråd i arbetet mellan stadierna och en samstämmighet på skolan. Som språk- läs och skrivutvecklare har jag som uppgift att skapa förutsättningarna för denna röda tråd, kartlägga samt att strukturera det systematiska kvalitetsarbetet inom språk- läs och skrivutveckling. Förutom de lärare som nu är mitt uppe i matematiklyftet kommer resterande av lärarna att genomföra läslyftet. Således kommer matematiklyftet och läslyftet att ligga parallellt under nästa läsår.

Som ni förstår, är det ett spännande utvecklingsarbete som ligger framför oss! Vilka moduler vi valt och hur arbetet kommer fortlöpa får ni ta del av nästa termin.

Allt gott och trevlig sommar!

Anna Vinqvist                     Förstelärare F-9

 

Publicerat i Anna Vinqvist | Lämna en kommentar

”Arbete på riktigt”

Postat den 8 maj, 2016 av Therese

I vårt arbete med KENT använder vi oss av fyra nyckelstrategier som forskningen har visat är framgångsrika att använda om man vill få elever att bli mer kreativa, engagerade, nyfikna och trygga. Dessa nyckelstrategier är följande:

  • Utmaningar och ovisshet i undervisningen. Eleverna (och även läraren) ska inte alltid veta vad arbetet ska utmynna i, utan det kan formas under tiden som det genomförs.
  • Arbete som bygger på elevernas personliga intressen.
  • Teamarbeten
  • Värdeskapande arbete som leder till en interaktion med omvärlden och därmed kan vara till nytta för någon annan än eleven själv.

Som avslutande arbete i No och teknik med mina sexor, kommer jag snart att påbörja ett projekt där många av dessa framgångsfaktorer ingår. Tanken är att detta arbete inte bara ska lära eleverna något, utan det de producerar i arbetet ska också komma någon annan till nytta. Jag har valt att kalla projektet ”Vår nya vänliga skola”. Det är nämligen så att vi har fått veta att vi i Lammhult inom några år ska få en ny skola och det är denna som jag tänker att mina elever ska få vara med och ”bygga”.

Ingången blir att eleverna ska få tänka ur olika perspektiv inför detta kommande skolbygge. De ska tänka ur ett estetiskt och praktiskt perspektiv, ett ekonomiskt perspektiv, ett miljövänligt perspektiv och slutligen ett hälsoperspektiv. Min tanke är att de ska använda de kunskaper som de har förvärvat i No och koppla ihop dem med andra ämnen i detta arbete. Här kommer de alltså att få träna på att motivera och argumentera för sina val, dra slutsatser om vad olika prioriteringar leder till, finna olika lösningar på problem och se dessa lösningar ur olika perspektiv m.m. Eftersom jag endast undervisar i No och teknik i sexan så kommer jag att arbeta tillsammans med lärarna i både svenska och matematik, dels för att dessa ämnen på ett naturligt sätt ingår i projektet och dels för att kunna ge eleverna mer tid till projektet och därmed få dem att känna en större helhet i sitt lärande. Jag vill skapa möjlighet och tid för eleverna att få hitta på nya idéer, skapa nya lösningar, tänka i andra banor och skapa något efter sitt eget huvud, i denna uppgift där eleverna ska utforma sin alldeles egna skola.

Jag tänker att eleverna ska arbeta i mindre grupper som ett teamarbete. De ska både få göra en beskrivning av sin skola ur de olika perspektiven och bygga en enkel modell av den. Tanken är sedan att eleverna ska få presentera sina skolor på något sätt så att några av deras tankar faktiskt kan komma till användning. Hur det ska gå till vet jag inte riktigt ännu och det gör ju inget eftersom ovissheten i undervisningen också är en framgångsfaktor. Kanske ställer vi ut dem någonstans eller kanske bjuder vi in några väl utvalda personer för att lyssna på elevernas redovisningar. Kanske kommer eleverna själva på något bra sätt att sprida sina idéer, vi får väl se.

Om en vecka kör vi igång, sedan är det fullt arbete som gäller och efteråt ska det bli spännande för mig att göra en utvärdering tillsammans med eleverna. Kommer detta arbete att göra mina elever mer engagerade, kreativa och nyfikna tro?

Therese Stern   Förstelärare åk 4-6

Publicerat i Therese Stern | Lämna en kommentar

Att våga vara kreativ och förändringsvillig

Postat den 3 maj, 2016 av ceciliahedstig

Den senare delen av den här terminen har KENT-arbetet på 7-9 haft två olika inriktningar. Först arbetade vi med begreppet kreativitet och utmanade eleverna att på tio veckor känna att de faktiskt hade ökat sin egen känsla av att vara kreativa. Sedan tog vi tag i sista ordet i vårt delmål – nämligen att försöka få våra elever mer förändringsvilliga. Här kommer en sammanfattning av hur det arbetet gått till.

För det första behövde vi pedagoger inom arbetslaget reda ut vad begreppet kreativitet verkligen stod för. Att det är skillnad mellan att vara kreativ och ha bra fantasi. Att det inte är självklart att man är kreativ bara för att man har en bra fantasi utan att kreativitet också står för någon form av handling eller aktivitet. Att man oftast i en kreativ process får energi och bara vill vidare och att man kan träna upp sin kreativitet.

Inom forskning kring kreativitet finns det ett namn som ständigt återkommer i samband med spännande, tänkvärd och intressant forskning: Mihaly Csikszentmihalyi. Han har gjort sig känd för något som har kallats positiv psykologi med sitt arbete om lycka och kreativitet och framför allt om begreppet flow som han menar är det tillstånd där människor är som lyckligast. Det är ett tillstånd av koncentration då man är totalt absorberad i den aktivitet som man håller på med. Kan vi lyckas få våra elever att uppleva detta flow i skolan? Det blir en av våra utmaningar framöver.

Den här gången började vi försiktigt med korta kreativitetsövningar i skolans olika ämnen. Alla elever skulle möta dessa övningar många gånger varje vecka och lärarna planerade allt från ordlekar, problemlösning, bildskapande och nyskapande idrottslekar. Alla sinnen fick vara med. Eleverna svarade på en enkät före och efter och det visade sig faktiskt att majoriteten av våra elever tyckte att deras kreativitet hade ökat under den här tiden. Detta verkar mycket lovande inför vårt fortsatta arbete med att utveckla de entreprenöriella kompetenserna hos våra elever.

Förändringvillighet kan nog uppfattas som ett tufft ord av de flesta lärare. Vi arbetar ju så hårt med att skapa trygghet i klassrummen med strukturer och återkommande rutiner. Och det ordet blev verkligen en utmaning för oss. I arbetslaget kom vi fram till att varje elev behöver känna sig trygg först för att kunna bli modig och visa vilja att prova nya saker. Att Lammhults skola är en mångfaldsskola med ett stort inflöde av nyanlända elever blev ytterligare en utmaning. Flera elever har precis börjat lära känna varandra. Därför leddes vi in på ett spår att kombinera social gemenskap och brobyggande över kulturgränser med att träna förändringsvillighet och vårt LIVSCAFÈ kom till. Vi har i skrivande stund haft vårt Livscafé vid två tillfällen där vi slumpvis lottat eleverna från åk 7, 8, 9 och FBK att ingå i 20 olika grupper för att träffas, fika och diskutera ett förutbestämt ämne. Vi ska fortsätta med detta en gång varje vecka fram till sommarlovet. Varje gång kommer eleverna att få möta nya ansikten och förhoppningsvis blir de lite modigare för varje gång och tycker att det där med förändringar faktiskt inte är så farligt. Jag ser med spänning fram emot fortsättningen och får återkomma med en utvärdering i nästa inlägg.

Publicerat i Cecilia Hedstig | Lämna en kommentar