När jag en eftermiddag hör en grupp elever ivrigt resonera:
”Men först måste vi veta hur stor skogen är” får jag känslan av att något stort är på gång. Jag fortsätter att hålla mig nära för att ta del av deras resonemang. Samtalet fortsätter inte eftersom de genast börjar göra gränser för att markera något. Jag frågar dessa 6-7 åringar vad de bygger för något och med självklar ton svarar ett par av dem: ”Vi mäter hur stor skogen är, annars kan vi inte veta hur många pinnar det finns i skogen”
Under detta läsår har hela F-3 genom bra handledning och kollegialt lärande genomgått matematiklyftet samt ett projekt genom Linnéuniversitetet där Hanna Palmér (lektor, matematikdidaktik) inspirerat till att låta matematikundervisningen ha sin utgångspunkt i problemlösning.
Förskoleklassen som jag undervisar i har jobbat en del med att skapa egna matteproblem. Många elever har tyckt att det varit svårt eftersom det ofta mynnat ut i en saga ” Det var 2 barn som köpte 3 glassar var. Det var soligt och varmt ute” eller en frågeställning typ: ”Min lillasyster river och slår mig hela tiden, hur ska jag få henne att sluta?” En dag får jag en orange lapp med ett typiskt matteproblem skapat av en elev i förskoleklassen. Frågeställningen löd:
Hur ser ett riktigt sjörövarskepp egentligen ut?
När jag står där med lappen i min hand och eleven just gått iväg, vänder han huvudet över axeln och säger: ”Men egentligen vill jag veta hur många kanonkulor det får plats på ett sjörövarskepp, men då måste vi veta hur stort skeppet är………”
Wow! äntligen har jag fått hjälp att komma på ett Fermiproblem! 1938 års Nobelpristagare, Enrico Fermi, menade att man genom rimliga uppskattningar kan räkna ut precis vad som helst. Informationen är begränsad och för att finna en lösning krävs det god kommunikation där arbetsprocessen är viktigare än själva svaret.
- Skeppets storlek måttas ut på skolgården. Alla var överens om att det gjort ett normalstort skepp och vi behövde inte söka kunskap om det.
- Med hjälp av tumstock mäts skeppet till 5*7 meter.
- Klassrumsmöblerna flyttas och hela skeppets yta tejpas upp i klassrummet. Alla har en arbetsuppgift och är beroende av varandra.
- Forskning kring hur stor en kanonkula är
- ”Kanonkulan” placeras ut vi hamnar på 17 kanonkulor på bredden och 28 på längden.
- Strategier för att i F-klass kunna räkna till 476 (17*28 kanonkulor) trots att man stöter på bekymmer redan vid tiotals övergången mellan 29 och 30.
Först när jag sammanfattade arbetsområdet med Fermi problemet ”Hur många kanonkulor får det plats på ett sjörövarskepp” insåg jag att vi fått med oss samtliga fyra nyckelstrategier som vi inom KENT arbetet försöker använda oss av för att öka elevernas kreativitet, engagemang, nyfikenhet och trygghet.
De fyra nyckelstrategierna som vi fick med i arbetet är:
Utmaning/ovisshet (arbetsuppgiftens omfattning och upplägg)
Teamarbete (eleverna är beroende av varandra då de har olika uppgifter)
Personliga intressen (uppgiften har sin utgångspunkt i något som intresserar flera elever i klassen)
Värdeskapande arbete (en förskola med 5 åringar agerar mottagare till enklare matteproblem)
För att återkomma till eftermiddagen i skogen så blev det mitt kvitto på ett lyckat arbetsområde! Såklart att vi ska ta reda på hur många pinnar det finns i skogen!
Victoria Carlzon Förstelärare åk F-3