Tänk dig att sitta ner med en lärare, tolk och en massa material framför dig rätt så snart efter att du landat i ett nytt land med annat språk, kultur, miljö, mat och skola. Osäker situation kan tyckas.. Tänk dig sedan när du i denna situation ges möjligheten att få tala, uttrycka och resonera om vad du har med dig för erfarenheter hit på ditt modersmål – vilken lycka!
Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.
Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Resultatet av kartläggningen ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.
Med nyanländ elev menas en elev som har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och som har börjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Även för andra elever som har varit bosatta utomlands kan det bli aktuellt att göra en kartläggning.
Materialet består av tre steg:
Steg 1: Elevens språk och erfarenheter.
Steg 2: Elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar om elevens användning av skriftspråk i olika sammanhang och för olika syften. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande när det gäller att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar.
Steg 3: Elevens kunskaper i 15 av grundskolans ämnen.
Att vi i Sverige kartlägger samtliga nyanländas kunskaper och färdigheter är något jag är stolt över! Att jag dessutom själv är med och kartlägger gör mig så innerligt glad och är en av anledningarna till att jag gillar mitt arbete så mycket. Man skulle önska att alla skolor i världens länder tog sig tiden att sitta ner och samtala med den nya eleven om vad han eller hon KAN för att sedan kunna bygga vidare på styrkor och utveckla förmågor och färdigheter som saknas. Visst är det en resursfråga men det är endast genom att verkligen känna våra elever som vi kan ge dem bästa möjliga skolgång!
Vi har börjat skolåret här i Lammhult med att implementera våra strategier i nationella klasser för att nå våra mål i inkludering. För att kunna nå inkludering är det av yttersta vikt att klasslärarna känner till sin nya elevs bakgrund, förkunskaper, utvecklingsområden samt sociala utvecklingsområden – precis det vi får fram genom kartläggningen! Här har lärarna i förberedelseklassen en viktig roll gällande kommunikationen samt överlämningen! Vidare är det viktigt med uppföljning, språkstöd/studiehandledning och gedigen SVA-utbildning samtidigt som vi genom språk och kunskapsutvecklande arbetssätt stärker elevernas ämnesspråk så att de snabbt kan bli en del av sin nationella klass!
Genom samarbete går allt och jag tvekar inte en sekund på att samtliga elever kommer känna sig inkluderade i juni 2017 när vi skall utvärdera skolåret!
I mitt nästa blogginlägg kommer jag presentera en överblick över FBK-verksamheten samt en grafisk överblick över den nyanlända elevens skolgång samt beskriva hur vi jobbar med translanguaging – missa inte det! Tills dess – ha det gott och maila mig gärna vid undringar/funderingar!