För mig som har ferietjänst tycker jag att det är väl investerad tid att använda en del av min förtroendetid till att fördjupa mig i aktuell forskning som görs kring skolan. Just nu har jag läst mycket kring vad det är som gör att vissa lärare upplevs som särskilt skickliga och mina tankar har då kommit in på om det är fler sådana lärare vi får när vi nu ”utbildar” oss till att bli ”KENT”-lärare.
I mina ögon är en KENT-lärare en person som är bra på att engagera eleverna under lektionerna. Med hjälp av nyfikenhet väcks elevernas intresse och de vill lära sig nya saker. Eftersom eleverna blir engagerade så blir de också aktiva på lektionerna och det leder till att KENT-läraren får alla elever, även i heterogena grupper, att gå framåt i sin kunskapsutveckling. En KENT-lärare skapar ett klimat i klassrummet som leder till att alla elever vågar testa nya saker och det är helt okej att inte kunna allt från början. Tryggheten hos barnen blir central under lektionerna och alla kan arbeta med alla och mycket fokus läggs på att man ska lära av varandra. Uppgifterna som genomförs under lektionerna är varierade och bygger på öppna frågor. Eleverna får tänka och reflektera själva och på så sätt utvecklas deras kreativitet. En KENT-lärare bedömer sina elever kontinuerligt och ger dem många tillfällen att visa upp sina förmågor på. Formerna för bedömning varierar så att alla elever kan få visa alla sina olika sidor och eleverna tränas i att äga sitt eget lärande. Dessutom samarbetar en KENT-lärare med övriga lärare för att skapa en större helhet i elevernas lärande och den hittar också naturliga mottagare för elevernas arbeten.
Då blir ju frågan om detta stämmer överens med forskning kring hur skickliga lärare bedriver sin undervisning?
Enligt Marcus Samuelsson, universitetslektor i pedagogik, kännetecknas skickliga lärare bl.a. av att de använder metoder i sin undervisning som gör alla elever aktiva, de bjuder också på sig själva och kan visa inför sina elever att de inte kan allt.
Catharina Tjernberg, forskare och lärare vid Stockholms universitet, menar att det som utmärker skickliga lärare är att de bl.a. är kunniga i många olika metoder och arbetssätt. Det gör att de kan lyssna in eleverna i vardagen, anpassa sin undervisning och utmana eleverna oavsett var i lärprocessen de befinner sig. Skickliga lärare har också en positiv tro på sina elever och arbetar diagnostiskt – det är observationer som ligger till grund för deras handledning.
I en artikel som har publicerats i Uppsala nya tidning (2014) talar Catharina Tjernberg tillsammans med Eva Heimdahl Mattson om att det som karaktäriserar framgångsrik undervisning bl.a. är att:
- Den skickliga läraren reflekterar kontinuerligt över sin undervisning tillsammans med kolleger, och är beredd att anpassa den till eleven, ämnet och sammanhanget.
- Den skickliga läraren har tilltro till sina elever; alla kan och vill lära och om det inte är så finns det en anledning som i så fall måste utrönas.
- Den skickliga läraren uppmuntrar eleven att försöka prestera lite mer än man tror sig om att kunna klara.
- Den skickliga läraren har en hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald. (Internationella studier visar att alla elever vinner kunskapsmässigt på heterogena gruppsammansättningar och de som vinner allra mest är de med de sämsta utgångslägena).
- Den skickliga läraren införlivar en rad olika undervisningsmetoder i sin repertoar i syfte att kunna arbeta icke-exkluderande.
- Creemers och Kyriakides (2012) menar att en undervisning som bl.a. innehåller följande bitar gynnar våra elevers lärande:
- Undervisningen ska ha en målinriktning och en struktur. Eleverna ska känna att undervisningen hänger ihop.
- Frågorna som ställs under lektionerna ska varieras och inte alltid ställas på samma sätt.
- Eleverna ska få arbeta med modellering och problemlösning och genom det hitta egna lösningar på olika problem.
- Lärandemiljön ska präglas av studiero skapad genom tydliga förväntningar, strukturer och engagemang.
- Lektionen är helig. Lektionstiden ska användas effektivt.
- Den formativa bedömningen är viktig.
Ovanstående är ett litet urval av de skolforskare som har fördjupat sig inom detta område och glädjande nog man vi se att mycket av deras forskningsresultat passar bra ihop med vårt KENT-arbete. Det stämmer bra både med formen för hur vi arbetar med det kollegiala lärandet och med själva innehållet i undervisningen som ska få alla elever att utvecklas och gå framåt i sin kunskapsutveckling. Jag väljer därför att själv dra slutsatsen att om vi lyckas i vårt arbete med att göra oss själva till KENT-lärare, så får vi också enligt forskningen en hel hög ”skickliga lärare” på köpet.
Therese Stern Förstelärare åk 4-6