Hur gör vi då för att få våra elever att utveckla KENT? Redan när vi satte upp vårt huvudmål till år 2020 att ”våra elever äger entreprenöriella kompetenser och ser en helhet i sitt lärande” valde vi ut delmål att arbeta med under ett eller två läsår. Från och med höstterminen fokuserar vi nu på det första delmålet: Eleverna är kreativa, engagerade, nyfikna och förändringsvilliga. Vi har i lärarkollegiet vänt ut och in på ordens betydelse och vi har också förberett oss genom att bestämma hur målarbetet ska följas upp. Allt inspirerat av Christer Westlund. Jag kommer i detta inlägg att beskriva lite hur vi i arbetslag 7-9 har börjat det spännande arbetet att just leda eleverna mot målet och i kommande inlägg kommer ytterligare tankar kring detta arbete.
Tidigare förändringsarbete har oftast handlat om hur eleverna har det under tiden de är i skolan och vi har haft åtskilliga sociala mål att arbeta med. Vi har också varit duktiga på att sätta upp mål kring vad vi som lärare ska göra, t.ex. olika aktiviteter eller pedagogiska metoder som formativ bedömning. Vad som är nytt för oss i detta KENT-arbete är att vi som lärare i stället ska fokusera på vart vi vill leda eleverna, hur vi vill att de ska vara när vi har arbetat med vår målsättning i 5 år. Då blir det plötsligt så spännande att observera och börja kommunicera med eleverna och frågor dyker upp. Vad händer med eleverna när vi gör si eller så? Vilka strategier tror vi på? Vilka aktiviteter får effekt? Vad tycker eleverna om den här övningen? Vad tycker de att vi ska göra för att utveckla KENT?
När vi började i höstas behövde vi på något sätt fundera på var eleverna står idag. Hur kreativa, engagerade, nyfikna tycker de att de är? Hur KENT tycker de att vår undervisning är? Vad vill de möta för undervisning för att utveckla KENT? Ja, frågorna blev snabbt många och vi kände att vi behövde börja med en kartläggning tillsammans med våra elever. De första tolv veckorna bestod därför bl.a. av en kartläggning där eleverna synliggjorde sina känslor före, under och efter olika arbeten i alla ämnen. Vi ville också ta reda på hur varierad vår undervisning är idag då just variation var en av de nyckelstrategier som vi satte upp från början. De kännetecken vi ville se var nyfikna elever som visade positiva känslor, ville prova olika sätt att lära och aktivt komma med egna förslag. Vi fick fram väldigt intressant information och det visade sig, inte särskilt förvånande, att vi hela tiden behöver anpassa oss till de olika elevgrupper vi har och kunde se mönster hur vi bäst väcker nyfikenhet och engagemang i de olika klasserna. Det visade sig också att vi redan var duktiga på att variera vår undervisning för att väcka elevernas nyfikenhet så den strategin var befäst.
I vårt fortsatta arbete har därför kommunikation med våra elever varit viktigt. Det är så lätt att tro att vi lärare vet av vår erfarenhet och så planerar vi hur vi tror blir bäst och glömmer det viktigaste, nämligen att om vi ska kunna leda våra elever mot målet som handlar om hur vi vill att våra elever ska bli så måste vi involvera våra elever i målarbetet ända från början.
Cecilia Hedstig förstelärare 7-9