Att tänka om

Ingen termin är den andra lik och så gäller även för denna. Jag är inne på min fjärde här på Lammhults skola och återigen har planerna för min tjänst kastats om vilket innebär tydligare nytänkande och fokus på såväl kunskapsinhämtning som problemlösning. Att vara föränderlig och flexibel anser jag är ett måste för varje lärare då vi hela tiden måste se till verksamhetens behov, mål och förutsättningar vilket är varför vi nu, vårterminen 2017, tänker såhär kring nyanländas lärande:

På grund av lägre elevantal än tidigare har vi inför denna terminen valt att låta båda förberedelseklassverksamheterna ligga vilande och istället lägga fokus på tillfällen för rena svenska som andraspråksundervisningspass årskursvis, men även process-stöd i form av våra språkstödjare ute i nationell klass. De elever som kommer som nyanlända till vår skola (och det är redan flera) placeras direkt i NK efter inskrivning och kartläggning av kunskaper och förmågor. Tufft, kan tänkas, men vi anser att vi har starka elever och närvarande pedagoger som snabbt fångar upp vad som fungerar bra respektive sämre och i dialog med varandra sätter vi in rätt åtgärder för en fortsatt bra utveckling. För eleverna innebär det en svårare start då man till skillnad från i en förberedelseklass inte får lika mycket hjälp och vägledning skoldagen igenom utan förväntas klara av en åldersadekvat ämnesundervisning direkt samt rent praktiska detaljer som att tolka/följa schema och förstå regler och bestämmelser, t.ex. Med god kommunikation klasslärare/språkstödjare/ämneslärare/elev/föräldrar fungerar detta dock även om vi kanske inledningsvis inte bäddar för den tryggaste av skolstarter vilket är kännetecknande för en förberedelseklassverksamhet.

För mig och min närmsta kollega Anwar Noura Sader innebär denna omställning krav på en ännu större överblick än tidigare då vi nu ansvarar för uppföljningen av samtliga svenska som andraspråkselever i årskurserna 1-6.

Att vara mentor/klasslärare för FBK och undervisa i flertalet ämnen gentemot att vara ämneslärare i SvA för 6 årskurser innebär stora skillnader organisationsmässigt vilket är varför vi nu arbetar hårt på relationsbyggande, kartläggning, genre-baserad undervisning samt kontakt med hemmet för att skapa en förståelse för att SvA och FBK inte är samma sak. Detta kräver tålamod vilket är varför vi kanske inte alltid når dit vi tänkt efter varje lektion, men vår förhoppning är att verksamheten skall rulla på väl nu efter sportlovet och att alla våra elever skall komma med ett leende på läpparna när de går in på sitt 85-minuterspass hos oss. Kännetecknande för oss är nämligen att vi ställer höga förväntningar på våra elever och förväntar oss 100% arbetsinsats de tillfällen vi ses då vi både upplever och vet att vi har mycket att ge.

Jag inledde med att skriva att en lärare behöver vara föränderlig och flexibel. Om vi skulle få flertalet nyanlända måste vi återigen kasta om organisationen och återgå till en FBK-verksamhet och vad händer då med det arbete vi påbörjat ämnesundervisningsmässigt? De nya kontakter vi skapat? Det relationsbygge och förtroendet vi kämpat för? Det fortsätter naturligtvis men i en annan form då vi måste fokusera på att ta lärdom från varje tillfälle vi möts, oavsett om det är via FBK, NK eller SvA.

Georgina Charisis, förstelärare i mottagande och inkludering av nyanlända, F-9

Det här inlägget postades i Georgina Charisis, Förstelärare F-9. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.