Att arbeta språkutvecklande och ämnesintegrerat med KENT i fokus, är det möjligt?

Att se möjligheterna i allt jag tar mig för är ett motto för mig. Visst kan man stöta på hinder men det finns alltid möjligheter som gör att man kan kringgå de hinder man möter. I skollagen står det tydligt att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” och eftersom det finns uppemot 25 elever i många klassrum är detta ingen simpel utmaning som man som lärare står inför. Dessutom står man ganska ofta ensam i klassrummet där samtliga elever ska utvecklas och utmanas utifrån den nivå där de befinner sig. Så, hur gör jag för att klara detta? Jag vidgar vyerna, skapar tid, arbetar med öppna uppgifter och enligt cirkelmodellen. Då jag undervisar i svenska och engelska har jag den stora förmånen att enkelt kunna samarbeta med andra ämnen och detta är något som jag gör ofta och gärna. Som tur är, har jag även fantastiska kollegor som gör detta samarbete möjligt. Såväl SO som NO är ganska tunga ämnen, de har minst sagt ett fylligt centralt innehåll som är obligatoriskt och som eleverna ska bearbeta på en relativt kort tid. Självfallet har även jag ett centralt innehåll att förhålla undervisningen till men mitt är något mer flexibelt. Till exempel står det i det centrala innehållet i kursplanen i svenska åk 4-6 att eleverna ska arbeta med följande:

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.                                                                                                                                                                                                                                  (Lgr11)

Här ser jag möjligheter – massor av möjligheter! Ett recept i hemkunskapen kan skrivas i samarbete med svenskan. En manual kan skrivas i ett samarbete mellan slöjden och svenskan där man även kan koppla in bilden genom att fotografera, filma eller måla det arbete som genomförts. Man kan skriva faktatexter om en historisk person (SO) eller om ett djur (NO) eller varför inte ett personporträtt om en känd musiker (musik). Man kan också skapa en tidning där samtliga texttyper kan finnas med och samtliga ämnen kan samverka. Som sagt – det finns många möjligheter och jag tror att ett ämnesintegrerat arbetssätt verkligen gynnar eleverna, både i deras språk- och kunskapsutveckling. Jag tror även att detta arbetssätt är ett måste för att lärare ska hinna med allt i det centrala innehållet där vi även skapar möjlighet för kollegialt lärande och sambedömning.

Som jag skrev ovan har jag fantastiska kollegor som jag samarbetar med. Bland annat Anna Liljeborg som undervisar NO i samma årskurs som jag. Tillsammans har vi haft ett par riktigt lyckade projekt. Förra terminen hade vi fokus på hållbar utveckling. Inom det här projektet undervisade Anna om miljö och olika energikällor under NO lektionerna. Hon introducerade nya svåra begrepp som eleverna skulle lära sig och så småningom själva kunna använda i tal och skrift. Eleverna fick spela spel med orden och laborera med dem för att förstå dem bättre. Under svensklektionerna återkopplade vi till Annas undervisning och de nya begreppen. Vi diskuterade hållbar utveckling och eleverna fick tycka till och argumentera för sina åsikter kring ämnet. Vi läste olika insändare som berör hållbar utveckling, skrev en insändare tillsammans och tillslut fick eleverna skriva insändare på egen hand. När vi hade kommit såhär långt var de flesta elever väl förtrogna med begreppen och det skolspråk som hör till hållbar utveckling. De var redo för nästa steg där de skulle skriva ett reportage om miljö. Under vårt skrivande använde vi oss av cirkelmodellen vilken är en språkutvecklande metod som jag förespråkar. Dessutom går den att använda oavsett vilket ämne man undervisar. Genom att först bygga kunskap och begrepp inom ett ämne (hållbar utveckling) kunde eleverna lättare ta till sig och studera exempeltexter av såväl insändare som reportage inom ämnet. Sedan skrev vi korta exempeltexter tillsammans och gick igenom texternas uppbyggnad, struktur och språk. Efter det var det inga svårigheter för eleverna att producera egna texter. De hade lärt sig begreppen och förstod texttypernas uppbyggnad. Samtliga elever kom igång direkt och de visste exakt vad de skulle göra. De fick även arbeta mycket med kamratrespons under skrivandets gång och på så sätt hjälpa varandra med deras texter och resonera kring hur de kunde utveckla sina texter rent språkligt. Hade de verkligen förklarat begreppen så att läsaren skulle förstå? Fanns det en röd tråd? Stämde kompisens text in på texttypen? Eftersom uppgifterna var ”öppna” så utmanades alla elever att skriva utifrån sin förmåga.

cirkelmodellen (1)

När vi sedan gick över till arbetsområdet olika energikällor fick eleverna hålla en paneldebatt där de argumenterade kring de olika energikällorna. Vi började med att titta på paneldebatter på TV för att eleverna skulle förstå hur en paneldebatt går till. Vad krävs av mig som elev? Hur ska jag förhålla mig i denna situation?  Vi diskuterade argument och motargument och konsten att kunna argumentera utan att bli otrevlig. Inför deras egen paneldebatt fick eleverna en energikälla tilldelad som de skulle fokusera extra på och fördjupa sig i. Detta fick de göra i olika energigrupper vilket skapade bra språkutvecklande diskussioner. Hur kan vi få andra att tycka att biogas är en bra energikälla? Vilka fördelar finns? Vilka nackdelar? Hur påverkar vår energikälla miljön i ett längre perspektiv? Tillsammans satt eleverna i de olika energigrupperna och diskuterade vilka argument de kunde använda när de sedan skulle sitta ensamma och debattera mot de andra energikällorna. Här kunde de även hjälpas åt att hitta nackdelar med de andras energikällor. Detta var ett lyckat koncept, inte bara ur ett språkutvecklande perspektiv, utan det gjorde även att eleverna kände sig väl förberedda och trygga inför debatten.

Såväl insändare, diskussioner, reportage och paneldebatt nådde generellt höga resultat. Alla lyckades och som jag skrev i citatet i början av detta inlägg anpassades undervisningen till elevernas förutsättningar. Vi fick även in en hel del av det centrala innehållet från både NO-ämnen och svenska i ett och samma arbetsområde. Dessutom fick vi som lärare möjlighet att sambedöma samt diskutera elevernas prestationer och framsteg.

Det här var kreativa, språkutvecklande undervisnings- och redovisningssätt. Eleverna var nyfikna på varandras debatter och texter. De var engagerade i samtliga uppgifter och kändes trygga när de satt längst fram i klassrummet och argumenterade för sina energikällor. Det är häftigt att se 11-åringar debattera på detta sätt och vi som lärare var väldigt stolta över deras prestationer. Vi såg synliga bevis för att vi lyckats med KENT, ämnesövergripande arbetssätt samtidigt som vi arbetat språkutvecklande.

Allt är möjligt och tillsammans når vi längre!

Namnlös

Anna Vinqvist                            Förstelärare F-9

Det här inlägget postades i Anna Vinqvist. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *