Språkutvecklande arbete är onekligen i ropet just nu, vilket tar sig uttryck på många olika sätt. I det förlängda kollegiet på sociala medier lyfts frågan kring språkutvecklande arbetssätt flitigt. Många skolor står inför nya utmaningar då elevernas förkunskaper varierar och det är skolans ansvar att möta samt utmana samtliga elever. I realiteten är detta en enorm utmaning och det finns flera slutna grupper på Facebook där man söker och delar med sig av inspiration, material och konkreta modeller samt metoder. Även skolverket har uppmärksammat behovet och vikten av att man i skolan arbetar medvetet kring språket. De flesta har förmodligen hört talas om Läslyftet som nu genomförs eller planeras att genomföras vid många skolor runt om i Sverige. Även Lammhults skola kommer att delta i denna satsning under läsåret 2016/2017 där personal från F-9 inkluderas vilket jag, tillsammans med skolledare, har som uppgift att planera. I Lgr11, läroplanen för grundskolan 2011, står det i det första kapitlet att:
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika
möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina
möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Vidare står det i kapitel 2 som ett övergripande mål att:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt,
Ovanstående citat visar tydligt att samtliga lärare har ett ansvar kring elevernas språkutveckling i det ämne man undervisar. Innan Läslyftet introduceras på skolan har vi valt att ta del av det språkutvecklingspaket som Skolverket tillhandahåller. Syftet är att stödja samtliga lärare i skolans alla ämne i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas. Mina blogginlägg kommer denna termin handla om språkutveckling. Dels kommer jag reflektera kring den satsning vi nu gör ur ett F-9 perspektiv och dels kommer jag blogga om hur man konkret kan arbeta språkutvecklande i klassrummet.
Lammhults skola är uppdelad i tre olika enheter: F-3, 4-6 samt 7-9 i olika byggnader. Samtliga lärare på F-9 deltar i det språkutvecklande arbetssättet som sker såväl i arbetslag som i ämneslag. När vi träffas i ämneslag skapar vi möjligheter för lärarna att träffas och föra kollegiala diskussioner över stadierna. Vi får även en god inblick i hur det språkutvecklande arbetet ser ut på de olika enheterna samt vilka möjligheter och utmaningar som vi anser finns. Totalt träffas vi vid fem tillfällen under terminen.
Första diskussionstillfället genomfördes i mitten av februari och skedde då i arbetslag. Detta för att få en första inblick i hur arbetet med språkutveckling ser ut på skolan och de olika stadierna. Summeringen av anteckningarna från diskussionerna blev tänkvärda. Många kände igen sig i det material de tagit del av från Skolverket. Att flertalet lärare kände sig väl bekanta med litteraturen och filmer är givetvis positivt. Gemensamt för samtliga stadier är utmaningen kring att nå samtliga elever inom klassrummets ramar. I litteraturen inför träffen lyftes särskilt två begrepp, vardagsspråk och skolspråk. En av lärarens uppgift är att möta eleverna där de befinner sig, utmana dem och bygga broar till det skolspråk de så småningom förväntas behärska. Då många elever har olika vardagsspråk är detta givetvis en stor utmaning. Eleverna har samma mål men olika förkunskaper. Så hur gör vi? Hur lyckas vi som lärare? Något som vi grunnar på inför nästa träff är flippat klassrum, inläsningstjänst, ämnesintegrerat arbete och ”öppna uppgifter”. I nästa inlägg kommer jag även lyfta en metod som har visat på goda effekter gällande såväl språk- som kunskapsutveckling.
Väl mött!
Anna Vinqvist Förstelärare F-9